Maria Grafström, docent i företagsekonomi
Maria Grafström, docent i företagsekonomi

 

Hej Maria, kan du berätta lite kort om din bakgrund och din forskning?
Redan under grundutbildningen i företagsekonomi vid Uppsala universitet började jag intressera mig för mediers betydelse för hur vi förstår världen och mer specifikt hur de är med och formar förutsättningarna för organisationer – inte minst företag. I slutet av utbildningen läste jag bland annat en kurs om hur ny informationsteknologi påverkar inte bara människors kommunikation utan också hur vi organiserar oss – frågor som ju fortfarande är högst aktuella. Så när jag fick möjlighet att bidra med det svenska perspektivet i ett nordiskt projekt om affärspressens utveckling tackade jag gladeligen ja; ett projekt som sedan utvecklades till en avhandling. Jag disputerade hösten 2006 på Företagsekonomiska institutionen i Uppsala och min avhandling handlade just om framväxten av ekonomijournalistik i Sverige.

Hur hamnade du på Score?‬ ‬‬
Som organisationsforskare i Uppsala har jag alltid haft en nära relation till Score. Jag gillar idén med att samla forskare från olika discipliner men med gemensamt intresse för organisationsfrågor. Det möjliggör diskussioner och samarbeten som annars hade varit svåra att få till. Så möjligheten att få fortsätta min forskning inom ramen för Scores spännande verksamhet känns helt rätt.

Vad är roligast med att vara forskare?‬‬‬
Att kunna visa på alternativa perspektiv och utmana det etablerade! Och att få uttrycka sig i skrift och att få göra det i så varierad form – allt från engelskspråkiga tidskriftsartiklar till diverse mer populärvetenskapliga texter.

Du är just nu aktuell med boken ‬Föredöme eller fördömd? Medierna som moralisk domstol, vill du berätta lite om boken?
Tillsammans med mina kollegor Karolina Windell och Pernilla Petrelius Karlberg undersöker jag villkoren för organisationers synlighet och visar hur medierna påverkar synen på vad som anses vara god moral och ansvarsfullt beteende. Vi tar utgångspunkt i två samhällstrender – medialisering och moralisering – och menar att medier i allt högre grad intar rollen som moralisk domstol. Frågor som rör moral och ansvar har sällan självklara svar, men när medierna ges tolkningsföreträde tenderar det att framstå så. I boken diskuterar vi vad den här utvecklingen får för konsekvenser för organisationer och pekar på de problem som kan uppstå när medielogikens förenklade världsbild blir styrande för hur verksamheter organiseras. Makten att definiera vad som anses vara ett önskvärt beteende förskjuts från organisationen till den mediala arenan.

Påverkas den här utvecklingen av att medielandskapet idag förändras genom digitaliseringen?‬
Ja, absolut. Digitaliseringen i sig är en drivkraft till varför medierna alltmer spelar rollen som moralisk domstol. När nyhetsproduktion flyttar ut på webben förändras spelreglerna för journalistiken. Tid blir allt viktigare – att vara först kanske till och med blir viktigare än att ha rätt. Det hänger ihop med att konkurrensen om uppmärksamhet är tuffare i den digitala världen och formen spelar större roll för vad som blir sett och läst. Vi kan anta att detta förstärker medielogikens krav på dramaturgi. Samtidigt ger utvecklingen möjligheter för andra aktörer att ta på sig rollen som nyhetsproducenter. Jag håller just nu på att avsluta en studie av dagens ekonomijournalistik där bland annat Handelsbankens satsning på att webbsända tv-nyheter om ekonomi (EFN) är ett exempel på hur digitalisering omorganiserar det journalistiska fältet. Som organisationsforskare med intresse för medier och kommunikation är det en spännande tid vi är inne i.

Läs mer om Maria Grafström och hennes forskning

Läs mer om boken ‬Föredöme eller fördömd? Medierna som moralisk domstol

Maria Grafström på Twitter: @MariaGrafstrom

Möt fler Scoreforskare!