Samtidigt som det talas mycket om "avreglering" och "decentralisering" skapas nya arenor för reglering, som t ex EU. Krav på reglering av nya samhällsområden, som t.ex. miljöområdet, uppstår. Olika aspekter av globalisering framkallar också nya krav på reglering. Det uppstår en lång rad nya reglerare, t.ex. icke-statliga, internationella organisationer. Resultatet är ett stort antal, ofta konkurrerande regler, varav många skapats av andra aktörer än stater. Den nya regleringen skapar en komplex situation för stater och företag och ger nya förutsättningar för politisk handling.

Forskningsprogrammet "Den nya regleringen" syftar till att empiriskt undersöka samt på grundval därav utveckla teori för hur nya organisatoriska former av regelsättande utvecklas och påverkar varandra. Forskningen rör grundläggande frågor om makt - makten att reglera - och får konsekvenser för insyn och demokratiskt ansvarsutkrävande.

Studierna avser tre empiriska områden: miljö, arbete och hälsa. Forskningsprogrammet behandlar tre frågor: framväxten av olika former av reglering, interaktion och konkurrens mellan regelsättande organisationer samt förhållandet mellan kunskap och reglering och hur dessa är organiserade. Den nya regleringen kommer att belysas i samarbete mellan forskare från flera samhällsvetenskapliga discipliner.

Läs mer hos Riksbankens Jubileumsfond