Riksbankens jubileumsfond har beviljat Kerstin Jacobsson (projektledare, professor i sociologi), Christina Garsten (professor i socialantropologi), Håkan Johansson (professor i socialt arbete), Katarina Hollertz (fil dr i socialt arbete) och Ida Seing (fil dr, samhälle och hälsa) ett större forskningsanslag för att studera styrningsprocesser inom statliga myndigheter i ljuset av en välfärdsstat i förändring, närmare bestämt en jämförelse av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (kontrakt SGO14-1192; pågår 2015-18).
Med styrningsprocesser avses t.ex. hur direktiv och riktlinjer, utvärderingssystem, arbetsmodeller och verktyg används inom myndigheten för att uppfylla satta mål. Av särskilt intresse är den så kallade granskningskulturen, som syftar till att göra organisationer och deras verksamheter transparanta och uppföljningsbara.
Projektet studerar och jämför granskningskulturen och dess konsekvenser för handläggarna i Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Detta inbegriper:
- att studera och jämföra styrningen och övervakningen av de två myndigheterna (politiska beslut, styrdokument, kontrollteknologier, från central nivå ner till styrningen och kontrollen av den enskilde handläggaren)
- att undersöka konsekvenserna av dessa styrformer för den enskilde handläggarens vardag, professionella roll, identitet, upplevelser och känslohantering.
Teoretiskt kombinerar projektet teorier om organisatorisk styrning med teorier om styrning och självstyrning av individer, inklusive teorier om känslohantering i organisationer.
Empiriskt kombineras en rad datatyper: intervjuer med personer i ledningsposition på alla nivåer i de två verken, intervjuer med enskilda handläggare på ett lokalkontor, policy- och organisationsdokument, internutbildningar och kartläggning av styr- och kontrollsystem och teknologier.
Dessutom görs etnografiska observationer av handläggarnas vardag genom att handläggarna följs under en arbetsvecka (utom vid direkta klientmöten).
Projektet bidrar med kunskap om vad granskningskulturen gör med organisationen och med individen i organisationen. Det bidrar också med en systematisk jämförelse av de två organisationerna för att kunna se om granskningskulturen kan ta olika form och uttryck i olika välfärdsbyråkratier och i så fall varför.
