Projektet undersöker införandet och arbetet med management modellen Lean inom Stockholms kommunala välfärdssektor (äldreomsorg, socialtjänst, hemtjänst och barnomsorg). Projektet undersöker mer specifikt hur Lean fungerar i praktiken i kommunala förskolor. Lean modellen kommer ursprungligen från bilindustrin och har spridit sig som en löpeld inom offentlig sektor under de senaste åren. Inom bilindustrin handlar Lean om att skapa effektiva flöden i produktionsprocesser och ge mer värde till kunden. För att kunna mäta flödeseffektiviteten standardiseras och visualiseras processer i flödesenheter och så kallad cykeltid. Utifrån den ekvationen får man fram genomloppstiden. Organisationen bör sedan sätta upp mål, helst i siffor, för att bli av med flaskhalsarna. Dessa mål kan också visualiseras genom att dess status följs av gröna, gula och röda symboler där grönt är god status, rött dålig och gult mittemellan. De gröna, röda och gula prickarna för status kan lämpligen sättas upp på en så kallad Leantavla där man visualiserar organisationens produktionsprocesser i form av mål, åtaganden, aktiviteter, arbetssätt, status och förbättringar. Förbättringar kan också ha en egen Leantavla där exempelvis Lean modellens 5S står listade: sortera, städa, strukturera, standardisera och skapa vana. I korthet innebär Lean inom fordonsindustrin att processer standardiseras genom mål- och visuell styrning för att effektivisera produktionsprocesserna i kundens namn.

Lean har därmed ett tydligt fokus på effektivitet, rationalitet och kundnytta, men verksamhet som rör den kommunala välfärdssektorn i allmänhet och barnomsorg i synnerhet, har andra värden att ta hänsyn till såsom likabehandling, utbildning och omsorg. Samtidigt är den ideologiska grunden och modellens verktyg desamma när Lean introduceras inom den kommunala välfärdssektorn.

Syftet med projektet är att undersöka hur de kulturella logiker och den standardisering av processer, som följer av Lean, styr diskurser och praktiker i den kommunala välfärdssektorn, särskilt förskolor. Kulturella logiker kommer med en uppsättning värderingar, diskurser och praktiker. När tillsynes skilda logiker som omsorgs- och utbildningslogik, å ena sidan, och effektivitets- och kundvärdeslogik, å andra sidan, måste vävas samman i standardiserade procedurerer och synliggöras på Leantavlor finns det skäl att anta att det kommer att uppstå konflikter. Omsorg, utbildning och likabehandling låter sig heller inte så lätt standardiseras. Kommer dessa värden att förbises på bekostnad av effektivitet och kundvärde som är lättare att formulera i mätbara mål? Mina inledande studier visar exempelvis att Leans värdeflödeskartläggningar framförallt synliggör rutiner snarare än det pedagogiska arbetet. Vad betyder det för omsorgen om och utbildningen av våra medborgare i allmänhet och barn i synnerhet?

Genom intervjuer och deltagande observation på konferenser och kurser som riktar sig till anställda inom den kommunala välfärdssektorn kommer jag att få en överblick över fältet och förstå hur det är tänkt att Lean ska standardisera praktiker, vilka logiker som är förhärskande och hur det syns i diskurser. Genom deltagande observation i förskolor kommer jag att förstå hur standardisering av procedurer och konflikterande kulturella logiker hanteras av personalen. Den kommunala förskolan fungerar här som en strategiskt utvald etnografisk plats (Marcus 1986) för fördjupande studier av hur Lean fungerar i praktiken inom kommunal välfärdssektor eftersom förskolan också har det pedagogiska uppdraget som de andra inom den kommunala välfärdssektorn saknar. Ben-Ari (2002) menar också att förskolan sällan studeras ur ett organisatoriskt perspektiv med syfte att förstå organisationen genom vilka sådan omsorg tillhandahålls.

Projektet leds av Renita Thedvall, docent i socialantropologi vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Renita Thedvall har i olika projekt fokuserat på sysselsättningspolicy, arbetslivsfrågor och sociala frågor. Centrala frågor i hennes forskning är hur policys kring till exempel kvalitet i arbete, evidensbaserad praktik eller fairtrade skapas och presenteras i form av indikatorer eller standarder. Mer övergripande är hennes forskning placerad inom policy- och organisationsantropologi med fokus på organisering och standardisering av kunskap.