Maria Grafström och Hanna Sofia Rehnberg

I det nya medielandskapet tar kommuner, regioner och statliga myndigheter allt oftare rollen som nyhetsproducenter. Förändringen drivs på av flera samverkande trender i samhället: digitalisering, marknadisering, medialisering och det faktum att den professionella journalistiken urholkas när de traditionella massmediernas resurser minskar.

Det finns en rad andra exempel på hur metoder och språkbruk från journalistiken har rört sig in i offentlig verksamhet i Sverige. I Gävle kommun uttalade sig kommunikationsdirektören redan år 2015 i termer av att lokala medier inte har monopol på att berätta berättelsen om staden (Dagens Samhälle, 2015). Linköpings kommun, som har satsat på att bygga upp en ”nyhetsförmedling”, har i ett uttalande på liknande sätt förklarat att ”ingen äger begreppet nyheter” (Journalisten, 2019). Återkommande har också relationen mellan journalister och offentliganställda kommunikatörer debatterats. I fokus för debatten står det faktum att journalisterna blir färre medan kommunikatörerna blir fler, något som bland annat har väckt oro för att organisationernas perspektiv ska bli dominerande samtidigt som den journalistiska granskningen blir lidande.

I projektet studerar vi hur offentlig sektor tar sig roller som nyhetsproducenter på flera sätt. I en delstudie gör vi en fallstudie av  Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VGRfokus, som lanserades under hösten 2017. I en text vinjetterad ”Ledare” presenterade regionens kommunikationsdirektör den nya kanalen som en nyhetssajt med en ”självständig redaktion av tjänstemän”. Projektet har följt VGRfokus från dess start. Olika datakällor kombineras: intervjuer med medarbetare på Västra Götalandsregionen, analys av texter från VGRfokus och texter från andra mediekällor som refererar till VGRfokus (både traditionella och sociala medier), analys av riktlinjer och andra styrdokument samt observationer (på plats i Göteborg men även deltagande vid digitala redaktionsmöten).

I en annan delstudie har vi genomfört en nationell kartläggning av i vilken mån offentlig verksamhet tar roller som nyhetsproducenter, bygger upp egna redaktioner och startar egna nyhetskanaler samt hur offentliganställda kommunikatörer resonerar kring detta. Vi har också intervjuat kommunikatörer i ett urval svenska kommuner som använder journalistiska metoder och format i sin kommunikation med medborgarna. Detta har gett oss underlag att diskutera bredare, principiella frågeställningar om vad som kan förstås som en nyhet samt innebörden i begreppet journalistik.

I en tredje del av projektet kommer vi att knyta ihop trådarna i våra pågående studier. Resultaten kommer att analyseras och diskuteras med utgångspunkt i följande perspektiv: Vad innebär den pågående förändringen och de nya genrer som därmed uppstår för (synen på) journalistik och olika typer av organisationskommunikation (såsom strategisk kommunikation, myndighetsinformation, samhällsinformation) och gränserna däremellan? Vad innebär förändringen för journalistens och kommunikatörens roller och yrkesidentiteter? Hur påverkas det offentliga samtalet och – i förlängningen – demokratin?

Forskningsprojektet finansieras huvudsakligen av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för mediaforskning. Vi har också fått bidrag av Journalistfonden, Wahlgrenska stiftelsen samt av Åke Wibergs stiftelse.

Publikationer i projektet:

Konferenspapper: