I två parallellt arbetande samtidshistoriska projekt studeras organiseringen av den högre utbildningens finansiering. Det ena projektet studerar anslagen till själva universiteten 1950–2015 (utbudssidan), det andra projektet studerar det statliga stödet till studenterna 1939–2009 (efterfrågesidan). Det förstnämnda projektet, Baumol i högskolan. De finansiella ramarna för högre utbildning och konsekvenserna för utbildningens organisering, 1950–2015, finansieras av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse och pågår 2018–2021. Det sistnämnda projektet, Studielån, lön och förmögenhet inom högskolan. Sociala gruppers studiefinansiering 1939–2009, var finansierat av Vetenskapsrådet under perioden 2012–2014 men arbetet pågår fortfarande.

Metod- och materialmässig pluralism
Det gåvobaserade statliga studiestödet (naturastipendium 1939–1964) undersöker vi med hjälp av handlingar i Stadsstipendienämndernas arkiv och intervjuer med före detta statsstipendiater. Våra undersökningar av det lånebaserade studiestödet (studiemedel etablerat 1965) baseras på CSN:s register över studielånstagare, SCB:s register över studenter och lärare samt intervjuer med låntagare från olika perioder. I undersökningarna av finansieringen av universitetssektorn kombinerar vi bl.a. data från universitetsarkiv (uppgifter om fördelning av medel till olika utbildningsnivåer och ändamål etc.) med uppgifter från statsliggare och offentliga register över anslag (till hela universitetssektorn såväl som till olika universitet).

Regleringsteori, resursberoendeteori och ekonomiskt kapital i högskolan
Allting pekar på att 1970-talets strukturkris och högskolereformen 1977 utgör centrala brytpunkter i den svenska finansieringshistorien av universitet. Regleringsteori (om skiftet mellan den ”fordistiska epoken” med välfärdsreformer och den ”post-fordistiska eran” med marknadsreformer) och klassisk resursberoendeteori (om externt tryck på organisationer) är användbara teoretiska redskap för att förklara utvecklingen. Även Baumols dilemma beaktas (om stigande lönekostnader inom sektorer där produktiviteten inte ökar): kan alls det djuplodande läsandet och det vetenskapliga skrivandet rationaliseras utan att verksamheten förändras i grunden? Projektet om det statliga studiestödet tar likaså ett materiellt avstamp. Här utvecklar vi gängse utbildningssociologiska förklaringsmodeller genom att inkludera ekonomiska förhållanden i den historiska analysen av sociala gruppers utbildningsval och -banor. Hur kombinerar studenter på olika platser i utbildningslandskapet inkomstkällor (gåvor, lån, lönearbete och ärvda tillgångar) och hur samspelar ekonomiskt kapital med utbildningsmässiga resurser (betyg etc.)? Hur har allt detta förändrats över tid?
Forskningen utförs av Martin Gustavsson, docent i ekonomisk historia, verksam forskare på Score, samt inom Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) vid Uppsala universitet och på Stockholm Center for Civil Society Studies (SCCSS) vid Stockholm School of Economics Institute for Research (SIR) och Andreas Melldahl, lektor i utbildningssociologi och sociologi vid Uppsala universitet, verksam forskare vid Score samt inom två miljöer vid Uppsala universitet: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) och Uppsala Laboratory of Economic Sociology (ULES).