Forskningsfrågor: Vilka typer av resurser mobiliseras av och genom civilsamhällets organisationer för insatser i samband med kriser och hur går det organisatoriska lärandet till inom och mellan aktörerna?

I projektet studeras det svenska civilsamhällets förmåga att medverka i samband med samhällskriser. För det första undersöks omfattning och karaktär på de resurser som mobiliseras inom och genom det civila samhällets organisationer i samband med omfattande nationella kriser och andra samhällsstörande händelser. För det andra söker studien identifiera olika nya metoder och insatser som utvecklas samt kartlägga modeller och nätverk för samverkan som växer fram inom och genom de organisationer som är verksamma på fältet. Speciellt fokus här ligger på det organisatoriska lärande som sker samt på det sätt och de processer genom vilka dessa nya kunskaper och nya erfarenheter lagras i det organisatoriska minnet.

Studien designas med ett komparativt upplägg över tid där särskilt fokus läggs på civilsamhällets insatser vid två tillfällen: i samband med det svenska flyktingmottagandet 2015/2016 samt under den fortfarande pågående COVID-19 pandemin. Empiriskt avgränsas projektet primärt till de civilsamhällesaktörer som under 2020 formellt har ingått överenskommelse med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) om samarbete och gemensamma insatser i samband med COVID-19 pandemin. De ingående organisationerna är Svenska kyrkan, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset samt det relativt nya paraplyet Sveriges Stadsmissioner.

Projektet finansieras av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet är 3-årigt och medverkar gör Filip Wijkström (huvudsökande) (HHS), Torbjörn Einarsson (HHS), Lisa Kings (Södertörns högskola), Mats Jutterström (Score) och David Falk (HHS).