Riksdag & Departement
Mån 18 november 2013


Policyintellektuella driver egen politik

Christina Garsten kallar dem för policyintellektuella. De jobbar med att samla information och driva politik, men är varken folkvalda politiker eller oberoende forskare.

Christina Garsten har intervjuat svenska och amerikanska personer som är anställda på tankesmedjor. Hon finner både likheter och skillnader. Tankesmedjornas roll växer i Sverige. Idéproducenterna blir fler och de får större ekonomiska resurser. Ändå ligger de långt efter de amerikanska.

Som organisationer är tankesmedjorna ofta löst sammansatta och i USA skiljer man dem juridiskt från lobbyorganisationer. Medan lobbyorganisationer har en öppen opinionsbildande agenda, ofta i några enskilda frågor, får en tankesmedja bara utbilda och informera. Men tankesmedjorna har ändå stor betydelse i amerikansk politik. De samlar kunskap och forskning som de presenterar på hearings i kongressen, de äter lunch med kongressrepresentanter, och de intervjuas av medier.

- I USA är tankesmedjorna en politisk aktör som man är van vid, där har de en tydlig roll.
I Sverige är tankesmedjornas påverkan uppenbart mindre, men också mer diffus. I Sverige tillförs expertkunskap traditionellt genom utredningsväsendet med statliga offentliga utredningar, vilket inte finns på samma sätt i USA. I Sverige är majoriteten tankesmedjor kopplade till Svenskt Näringsliv eller finansiellt beroende av företagsintressen. Vissa tankesmedjor har kopplingar till de politiska partierna. Men relationerna är ofta inte så tydliga.

- Det finns verkligen hela spannet, vissa är tydligt sammankopplade, andra inte. Politikerna förhåller sig till tankesmedjorna som till forskning. Partierna lyfter fram eller tar avstånd från tankesmedjornas rapporter, beroende på hur väl de fyller partiets
syften.
- Jämfört med USA har tanke-smedjorna i Sverige en mer kompletterande roll till partipolitiken. Kanske blir den viktigare när tempot i politiken dras upp, tror Christina Garsten.
- Tankesmedjorna jobbar mer långsiktigt med grundläggande ideologiska frågor. De behöver inte ta hänsyn till omval och är lite mer fria från vad som är aktuellt just nu.

Det är svårt att prata tankesmedjor utan att ramla in på demokrati. Det finns flera dimensioner av både demokratiska inslag och risker för minskad demokrati, kopplat till tankesmedjornas roll, menar Christina Garsten.
- Tankesmedjorna utgör en ytterligare plattform för demokratiskt påverkan. Men samtidigt är deras påverkan subtil och det är inte alltid tydligt vilken finansiell eller ideologisk grund de står på. De som arbetar i tankesmedjor är inte heller folkvalda, vilket kan ses som odemokratiskt.

Skribent: Sandra Johansson
Källa: Riksdag & Departement

Läs mer om Christina Garsten och hennes forskning