Kungl. sällskapet Pro Patria inrättades 1766 och har framförallt blivit känt för att man inrättade Sveriges första barnbördshus 1774.
Man ville stävja barnamorden och erbjuda fattiga kvinnor förlossningsvård. I dag lever sällskapet fortfarande kvar. Inriktningen är nu stöd till ekonomiskt utsatta barn och ungdomar och deras familjer.
I boken ”För det allmänna bästa” belyser forskare sällskapets historia ur olika perspektiv och visar samtidigt hur viktiga samhällsområden utvecklats under perioden.

Förändrad finansiering
Martin Gustavsson, docent i ekonomisk historia och forskare vid Score, undersöker i sitt bidrag hur sällskapets finansiering förändrats över tid:
-Sällskapet har lyckats överleva ekonomiskt i 250 år, trots stora förändringar i samhällsekonomin. Man har anpassat organisation och intäktskällor efter trenderna i det omgivande samhället, säger Martin Gustavsson.
Kring sekelskiftet 1800 fick sällskapet sin finansiering främst genom gåvor från personer med kopplingar till staten (kungen). Under industrikapitalismens genombrott 100 år senare kom donationer från den ekonomiska borgerligheten att dominera.

Gick nästan i graven
-När den offentliga förlossningsvården byggdes ut i början av 1930-talet upphörde dock donationerna, förklarar Martin Gustavsson. Det var nära att Pro Patria då gick i graven.
Nystart på 1980-talet
Samhällsutvecklingen under 1980-talet blåste emellertid liv i sällskapet som välgörenhetsorganisation:
-Man tog sig an en fattigdomsbekämpande uppgift i samband med att välfärdsstaten började få problem.
Ekonomiska medel för uppgiften fick sällskapet in i samband med att finansmarknaderna avreglerades:
-Barnbördshuset såldes och pengarna har investerats och vuxit genom räntor och aktieinkomster. En bra affär. Den samlade filantropiska givmildhet som visats sällskapet genom seklerna kan faktiskt inte tävla ekonomiskt med vad de i dag får in i årliga kapitalinkomster, avslutar Martin Gustavsson.
Martin Gustavssons kapitel «Från gåvoekonomi till rentierkapitalism. Pro Patrias intäkter och samlade tillgångar 1775–2012» ingår i Erik Amnå (red.) För det allmänna bästa. Ett kungligt sällskap mellan stat och marknad under 250 år. Kungl. Sällskapet Pro Patria 1766–2016.
Läs mer om boken på förlagets hemsida: http://www.atlantisbok.se/7963.Bok-