Senaste årtionden har välfärdstjänster i Sverige kommit att ordnas på annorlunda och delvis nya sätt. Vi har fått en tilltagande marknadisering av välfärdstjänster, med LOU (Lag om offentlig upphandling) och LOV (Lag om valfrihetssystem) som centrala instrument för marknadsstyrning. När i synnerhet LOU tillämpats i praktiken har många oväntade och oönskade effekter uppkommit – för samhället, men också för enskilda organisationer inom inte minst ideell sektor. Men ideella och andra organisationer är inte automatiskt några passiva mottagare av marknadsordningar som LOU, utan kan potentiellt hantera generella ordningar på olika sätt. Vad som händer i mötet mellan marknadsordningen LOU och ideella organisationers lokala praktik – det vill säga hur ideella organisationer hanterar upphandling enligt LOU – är dock en öppen fråga, och den fråga som ligger till grund för föreliggande undersökning. Våra resultat hade kunnat peka på en ganska binär hantering – att följa LOU på ett likriktat sätt eller att lägga ner välfärdstjänsten om resurser för att kon- kurrera inte kan ordnas på annat sätt – men blev de rakt motsatta! Vi hittade en mångfald av hanteringsformer, där exempelvis strategin att långsiktigt ’avstå’ (att aktivt välja bort LOU-upphandling) innebar att ersätta marknadsordningar med andra former för att ordna välfärden.

Studien beskriver bland annat partnerskap med kommuner samt villkorat stöd som sådana tongivande ersättningsstrategier till marknadsordning enligt LOU. Studien ger ett teoretiskt bidrag, men kan också ge viktiga bidrag till praktiker som möter frågor om LOU i sina dagliga verksamheter. För det första utgör fallbeskrivningarna en god grund för ideella organisationer att reflektera över och diskutera hur upphandlingsordningen LOU kan hanteras kortsiktigt och långsiktigt. Sammanställningen av använda och möjliga strategier kan också bidra med insikter om alternativa marknadsformer, och om alternativ till mark- nadsformer, för att ordna välfärden. För det andra kan fallen och analysen bidra till reflektion hos organisationer inom offentlig sektor, inte minst inom enskilda kommuner. Vilka alternativa sätt finns för att ordna välfärdstjänster, och hur på- verkar de olika alternativen grundläggande aspekter som totalkostnader, kvalitet, innovation, tillförlitlighet, långsiktig försörjningsförmåga samt inflytande och insyn i välfärdsproduktionen? Dessa frågeställningar berör, för det tredje, också statens styrningsformer, där våra politiker har det yttersta ansvaret för välfärdens förutsättningar och funktion.

Studien är finansierad av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor.

Läs rapporten:

MUCF 2020 (378 Kb)

Läs mer om Mats Jutterströms forskning

Läs mer om Ola Segnestam Larssons forskning