Föreningen företagsekonomi i Sveriges (FEKIS) ämneskonferens hålls 17-18 oktober 2018 på Stockholm Business School, Stockholms universitet. Tema för årets konferens är Företagsekonomiskt tänkande.

Medverkande från Score är:

Paneldiskussioner
 

Onsdag 17 oktober
 
Pass 1: kl. 11.30–12.15
 
1A. Handels. Maktelitens skola.
Vilka studenter är det som kommer in på Handels och hur formas de för framtida maktpositioner? Vilka är förutsättningarna för fri och oberoende forskning och undervisning när näringslivet leder verksamheten? Och hur påverkar denna skola det vidare samhället i en social, moralisk och politisk bemärkelse?
Sessionsansvarig:
Mikael Holmqvist, Stockholms universitet

Övriga medverkande:
Tommy Jensen (moderator), Stockholms universitet; Torbjörn Tännsjö, Stockholms universitet; Adrienne Sörbom, Södertörns högskola/Score
 
Lokal: Gröjersalen, hus 3
Tema: Övrigt
 
1B. Vad har företagsekonomin att säga om marknad och konkurrens?
Marknader och konkurrens är centrala begrepp inom företagsekonomin, och de har blivit än viktigare i och med vågen av valfrihetsreformer inom offentlig sektor. Trots att marknader och konkurrens är fundamentala företagsekonomiska begrepp har vi till stora delar överlåtit begreppen åt nationalekonomin. I denna session ställer vi frågan vad företagsekonomin kan säga om marknader och konkurrens. Vi hävdar att det finns både stor potential och samhällelig vikt för företagsekonomin att utveckla forskningen om marknader och konkurrens, och ger exempel på detta. Formatet är en
paneldiskussion som utgår ifrån två nya böcker som behandlar just företagsekonomiska perspektiv på marknader och konkurrens.
 
Sessionsansvarig:
Stefan Arora-Jonsson, Uppsala universitet

Övriga medverkande:
Maria Bengtsson (moderator), Umeå universitet; Mats Jutterström, Handelshögskolan i Stockholm/Score; Nils Brunsson, Uppsala universitet/Score; Maria Blomgren, Uppsala universitet; Susanna Alexius, Stockholms universitet/Score

Lokal: Hedbergsalen, hus 15
Tema: Forskning
 
Pass 3: kl. 15.45–16.30
 
3A. Vad är det för fel på New Public Management?
Ekonomiskt tänkande präglar dagens samhälle inte bara i företagen utan också i andra typer av organisationer. Inom den offentliga sektorn kallas detta New Public Management (NPM). Denna kritiseras ofta i debatten som något ont som drabbat offentliga institutioner, däribland universiteten. Man hänvisar till hur dessa organisationer styrs med märkliga mått med därpå följande dysfunktionella effekter på individernas beteenden. Samtidigt kan det inte förnekas att även offentliga institutioner bör hushålla med de resurser som medborgarna bidragit med genom sina skatter.
 
Sessionsansvarig:
Lars Engwall, Uppsala universitet (moderator)
 
Övriga medverkande: Susanna Alexius, Stockholms universitet/Score; Emma Ek, Göteborgs universitet; Bengt Jacobsson, Södertörns högskola; Tom Karlsson, Göteborgs universitet.
 
Lokal: Gröjersalen, hus 3
Tema: Övrigt


Presentationer

Onsdag 17 oktober

Pass 2: kl. 14.30 – 15.15
 

2E. Jakten på de försvunna ämneskunskaperna – behöver vi en ämnesdoxa inom organisationsteori på grundutbildningen i företagsekonomi?
Det råder koncensus inom lärarkåren angående vad studenterna i företagsekonomi bör ha för slags färdigheter med sig från utbildningen – tänka kritiskt, göra analyser, kunna reflektera, kunna formulera ett forskningsproblem, kunna inhämta och sovra i information är det ingen som sätter ett ”inte” framför. Vi undrar dock: Vad bör en färdig företagsekonom veta om organisationsteori? Denna diskussion är stagnerad och borta. På de fyra högskolor och universitet vi sessionsförfattare undervisat på förefaller ibland de organisationsteoretiska kurserna inte ens handla om samma ämne. Ständigt betonas olika förmågor studenterna ska ha med sig medan ämneskunskaper i bästa fall kommer i andra hand. Samtidigt är ämneskunskaper en förutsättning för att kunna formulera ett forskningsproblem, för att kunna orientera sig i fältet och för att egentligen kunna kalla sig företagsekonom. Hur ska företagsekonomer kunna prata med varandra om de inte stått med fötterna i samma mylla under grundutbildningen? Och handen på hjärtat – om vi inte betraktar vissa
ämneskunskaper som nödvändiga, hur ska vi då kunna försvara vårt delämne som en nödvändig delmängd i den företagsekonomiska utbildningen? Den här sessionen syftar till att testa tanken om, och i vilken utsträckning, vi behöver en ämnesdoxa inom organisationsteorin på grundnivå; vilka problem, möjligheter och utmaningar en sådan tanke har.
 
Sessionsansvarig:
Emilia Kvarnström, Södertörns högskola/Uppsala universitet
 
Övriga medverkande: Signe Jernberg, Högskolan i Gävle; Maria Grafström, Score
 
Lokal: Seminariesal 231, hus 3
Tema: Undervisning
 
Torsdag 18 oktober
 
Pass 6: 13.00 – 13.45
 
6B. Organisation utanför organisationer
Hur ska vi förstå företags och andra organisationers omvärld? Ett vanligt antagande har varit att det är stor skillnad på organisation och omvärld och att de måste förstås utifrån olika teorier. I denna session ska vi peka på en likhet mellan formella organisationer och deras omvärld – de är bägge organiserade. Vi ska belysa hur organisationsbegrepp kan användas för att förstå inte bara formella organisationer utan också vad som händer utanför dem, t ex på marknader och i nätverk.
 
Sessionsansvarig:
Nils Brunsson, Uppsala universitet/Score
 
Övriga medverkande: Kristina Tamm Hallström, Handelshögskolan i Stockholm/SCORE; Linda Wedlin, Uppsala universitet
 
Lokal: Hedbergsalen, hus 15
Tema: Forskning
 

Rundabordsdiskussion och workshops
 

Onsdag 17 oktober
 
Pass 2: 14.30 – 15.15
 
2F. Hur arbetar olika företagsekonomiska institutioner med sammanläggningsavhandlingen?
Det har varit tradition i företagsekonomi att skriva sin avhandling i form av en monografi. Detta håller dock på att förändras och idag skrivs cirka hälften av alla företagsekonomiska avhandlingar i formatet sammanläggningsavhandling. I denna workshop presenteras hur några företagsekonomiska institutioner arbetar med sammanläggningsavhandlingar. Har det blivit en etablerad form? Vilka krav ställs? Hur organiseras doktorandprocessen? Hur ser examinationen ut? Detta är exempel på frågor som kommer att diskuteras tillsammans med en inbjuden panel med representanter från några institutioner. Vi vill på FEKIS 2018 fortsätta den diskussion som vi har startat på FEKIS 2016 i Uppsala och på FEKIS 2017 i Malmö. Vi hoppas att vi detta år kan närma oss frågan om vi i Sverige borde ha snarlika krav och riktlinjer eller om respektive lärosäte skall utveckla sina egna. Vad tänker och tycker du? Välkommen att diskutera ett aktuellt ämne som många berörs av!
 
Workshop
Sessionsansvarig:
Caroline Wigren-Kristoferson, Lunds universitet
 
Övriga medverkande: Nils Brunsson, Uppsala universitet/Score
 
Lokal: Seminariesal 232, hus 3
Tema: Forskning
 

Hela programmet och mer information om FEKIS 2018 finns här: http://stockholm2018.fekis.se/