Den här uppsatsen handlar om organisatoriska förutsättningar och mekanismer för långsiktigt rättfärdigande och överlevnad hos så kallade konstitutionella hybrider. Konstitutionella hybrider är organisationer vars verksamhet inte bara kännetecknas av olika institutionella logiker (t ex en marknadslogik och en civilsamhällelig logik) utan som också förenar idealtypiska strukturella drag från olika associationsformer (t ex företaget och föreningen).
Inom organisationsforskningen har det efterfrågats fler studier som relaterar makro- meso- och mikroanalyser av hybridorganisationer. Vi har hörsammat detta och bidrar här genom att tillämpa Boltanski och Thévenots teori om rättfärdigande i en longitudinell fallstudie av det svenska, ömsesidigt ägda försäkringsbolaget Folksam. Sjuttioårsperioden 1945–2015 står i fokus. I uppsatsen beskriver vi hur Folksam över tid funnit olika sätt att rättfärdiga sitt uppdrag att generera ekonomiska överskott för ömsesidig nytta. Under perioden 1945–1985 – med en stark välfärdsstat, strikt reglerad marknad och ett i stort sett obrutet socialdemokratiskt regeringsinnehav – var det genererandet av ekonomiskt överskott, vinster, som Folksam i sina verksamhetsberättelser lade sig vinn om att rättfärdiga. I takt med den tilltagande marknadiseringen från slutet av 1980-talet och framåt har Folksam istället sett sig manat att i ökande grad rättfärdiga den demokratiska principen om ömsesidig nytta.
Sammanfattningsvis visar studien att konstitutionella hybrider som Folksam har en strategisk fördel genom sitt ”Janusansikte” och den flexibilitet det innebär att kunna ”vända än den ena än den andra sidan till” och rättfärdiga den del av hybriditeten som för tillfället är mest ifrågasatt av samtiden. Denna flexibilitet ger möjligheter att undvika så kallad isomorfism (tryck från omvärlden om att anpassa sin struktur efter den rådande normen, t ex att byta form från ömsesidigt ägt bolag till privatägt aktiebolag) och underlättar hybridens överlevnad på lång sikt.
Läs rapporten (pdf)
