Den här studien, som finansierats av Länsstyrelsen i Södermanland, syftar till en fördjupad förståelse för integration av nyanlända genom en sociologisk och organisationsteoretisk analys av utvalda integrationsinitiativ i Flens kommun. Med tanke på de många empiriska kartläggningar och utvärderingar som tidigare har genomförts på området, har vi funnit det motiverat att inrikta rapporten på organisationsteoretiska resonemang och en begreppsapparat som sätter välkända initiativ i ett nytt ljus. Förhoppningsvis kan rapporten inspirera praktiker till att ställa nya frågor kring integration och olika integrationsinitiativ. Rapporten avslutas med förslag till diskussionsfrågor som kan användas för lärande genom reflektion, t ex i samtalsform mellan olika berörda intressenter.

Två dimensioner – graden av organisation (teori om partiell organisation) och typen av temporalitet (kronologisk respektive kvalitativ tidsuppfattning), har varit huvudspår i analysen av tre initiativ: Språkvän, Flen Världsorkester och Fester. De empiriska redogörelser som presenteras för att illustrera våra teoretiska resonemang vilar på insikter från intervjuer, dokumentstudier samt informella samtal i samband med studiebesök och deltagande observationer i Flen under hösten 2017-hösten 2018.

Alla sätt att organisera har sina fördelar och nackdelar. Att sträva efter långsiktig och höggradig organisation har sina fördelar – men också sina nackdelar. Vår främsta slutsats är att det idag verkar finnas för lite insikt och diskussion om detta och om möjligheten att medvetet och strategiskt uppmuntra till en ”portfölj” av initiativ med varierande grader av organisation och temporalitet.

Om målet är att engagera nyanlända att ta mer plats som aktiva organisatörer av olika initiativ, kan en lägre grad av regler och en mindre hierarkisk beslutsordning öppna för detta. Vi menar vidare att ett coachande förhållningssätt är lämpligt och att det är viktigt att inte omedvetet bidra till att skapa ”första och andra klassens medlemmar” i ett initiativ, där vissa medlemmar (t ex volontärer) förväntas vara aktiva organisatörer och givare, medan andra medlemmar (t ex nyanlända) kanske möts av subtila signaler om att de ses som resurser som ska förädlas, som passiva mottagare av service och omsorg.

Rapporten berör också förutsättningar för integrationsstrateger, integrations­samordnare och andra liknande formella positioner i offentlig sektor. Särskilt intresse riktas mot dessa gräsrotsbyråkraters förutsättningar att vara de ”möjliggörande byråkrater” som civilsamhällets ”eldsjälar” lovordar. I intervjuer med integrationsstrateger och integrationsamordnare nämns strukturella hinder som de själva upplever hämmar deras arbete och potential att coacha och avlasta eldsjälarna som spelar en ovärderlig nyckelroll i organiseringen av integrationen av nyanlända.

Läs rapporten (pdf)

Läs mer om Susanna Alexius forskning

Läs mer om Tiziana Sardiellos forskning