I rapporten presenteras resultaten från en explorativ studie gjord av en understuderad granskningspraktik: den statliga marknadskontrollen. Denna kontrollform utgör en del av den europeiska reglering som organiserar dagens alltmer globaliserade marknader, ofta med komplexa produktions-och distributionskedjor. Sedan slutet av 1980-talet har en beslutad ordning vuxit fram som i hög grad bygger på privaträttsliga standarder och konkurrensutsatta kontrollmarknader. Statens roll som marknadsorganisatör har därmed förändrats och i viss mån blivit mer indirekt i relation till företagen. Den statliga marknadskontrollen tycks dock utgöra ett undantag där staten agerar direkt genom att utföra stickprovskontroller av produkter och sanktionera sådana som inte möter gällande regelkrav för säkerhet, hälsa och miljö. Utifrån det oklara kunskapsläget om marknadskontrollens funktion och implikationer har en empirisk studie gjorts av marknadskontrollen i Sverige för att ge svar på följande forskningsfråga: Hur organiserar staten ansvarstagande på dagens produktmarknader genom den statliga marknadskontrollen?  

Två huvudsakliga källor till material har använts: 1) formella styrdokument som är beslutade på EU-nivå såväl som nationellt liksom i presentationer på svenska marknadskontrollmyndigheters hemsidor; samt 2) tolkningar och hantering av ansvarsfrågor i praktiken genom intervjuer med personer som arbetar med denna kontrollform i ett urval av svenska myndigheter. I analysen diskuteras ansvarstagande genom begreppen prospektivt ansvar (framåtriktat ansvar som tydliggör ansvarsfördelning för vem som ska ta ansvar för vad och i vilken situation) respektive retrospektivt ansvar (bakåtriktat ansvarsutkrävande för att klarlägga vem som anses vara ansvarig för något som har, eller inte har, inträffat). Analysen visar en över tid ökad distansering och abstraktion i form av en förskjutning från en statlig kontroll med fokus på retrospektivt ansvar där staten intar en ”domarroll” som utifrån tester av fysiska produkter tydliggör ansvar och utfärdar negativa sanktioner, mot en statlig ”coachande” kontroll med fokus på att stärka företagens prospektiva ansvar utifrån kontroll av produkters märkningar, skriftlig produktinformation och företags dokumenterade ledningssystem liksom utfärdande av positiva sanktioner i form av utbildning och kunskapsstöd. Vidare bekräftas den ansvarsförskjutning som diskuterats i tidigare ansvarsforskning där konsumenter tillskrivs en tydligare roll som ansvarssubjekt som rustas med verktyg för att agera rationellt och ta ansvar för att välja rätt produkt.

Ladda ner rapporten (pdf)