Score-rapport 2023:2

Rapporten beskriver de huvudsakliga stegen i att skapa data om dödsorsaker med fokus på vilka lagar och regler det styrs av och strukturen följer av detta. I Sverige dör årligen ca 90 000 personer, mestadels på sjukhus och sjukhem, men även i hemmet. Det är oftast patientens läkare som bedömer dödsorsaken. Hur undersökningar av dödsorsaker rent praktiskt bör gå till är i mycket begränsad utsträckning styrt av förordningar. Lagen föreskriver när klinisk obduktion får ske, men det är en bedömningsfråga när det är av särskild betydelse att ta reda på dödsorsaken och kliniska obduktioner hör numera till ovanligheten. Lagen föreskriver också när rättsmedicinsk undersökning kan komma ifråga, men rättsmedicinska obduktioner kan i sig innefatta olika undersökningar. Det är egentligen enbart rättsmedicinska läkare som har utredning av dödsorsaker som främsta arbetsuppgift, medan alla andra typer av läkare verksamma på vårdcentraler och olika sjukhuskliniker mer eller mindre sällan behöver arbeta med detta.

Rapporten visar hur det trots stort intresse för kvaliteten hos dödsorsaks-bedömningarna finns mycket lite kunskap hur dödsorsaksbestämning går till i praktiken. Rapporteringen av dödsorsakerna sker via ett dödsorsaksintyg som skickas till Socialstyrelsen. Dödsorsaksintyget är format utifrån reglerna för internationell sjukdomsklassifikation för statistiska syften, ICD, och har som syfte att standardisera hur rapporteringen går till. Socialstyrelsen ger riktlinjer för hur dödsorsaksintyg ska fyllas i, men det huvudsakliga arbetet med att följa ICD:s klassificeringsregler sker främst i samband med att inrapporterade dödsorsaker kodas av ett automatiskt klassificeringsprogram, baserat på ICD:s regler. Narkotikadödlighet och arbetet med en specifik substansmodul kopplat till dödsorsaksregistret lyfts fram som exempel på vilka anpassningar och samarbeten som behöver göras för att hantera ett klassifikationssystem som underminerar mer specifik kunskap om en specifik form av dödlighet. I slutorden ges förslag på frågor av vikt att arbeta vidare med, framförallt gällande hur läkares bedömningsarbete gällande dödsorsaker liksom konkret registerarbete går till.

Ladda ner rapporten (pdf)