I den här rapporten undersöker vi forskningens ekonomiska omfattning i efterkrigstidens Sverige genom att beskriva och analysera hur den finansierats. Därigenom kan vi ta reda på vilka de ekonomiskt sett viktigaste forskningsutförande sektorerna och organisationerna var samt vad för slags forskning som monetärt sett var den dominerande. Vi bidrar därmed med ökad kunskap om en central period i det svenska forskningssystemets utveckling. Det var under efterkrigstiden som forskningens finansiering och organisation fick sina former, forskningens villkor och inriktning slogs fast och forskningens politik började debatteras.

Det viktigaste skälet till att den svenska forskningens ekonomi under efterkrigstiden inte undersökts tidigare är bristen på relevanta statistiska data. SCB påbörjade sina insamlingar av data först vid 1960-talets mitt. SCB:s statistik uppvisade dock länge stora luckor. Den blev mer sammanhållen först efter 1980. Det mått SCB använde, forskning och utveckling (FoU), är dessutom inte självklart relevant för att mäta forskning. För att komma runt problemet med den officiella statistikens brist på relevanta historiska data, har vi därför tagit fram en alternativ forskningsstatistik. Den bygger på idag bortglömda dataserier över forskningsanslag, vilka togs fram med en metod som användes av 1955 års universitetsutredning (U55) för att bedöma omfattningen av statsanslagen till forskning. Vi har letat upp de utredningar och undersökningar som använde sig av metoden och med hjälp av uppgifterna i dem har vi rekonstruerat en dataserie som beskriver den statliga forskningsfinansieringens omfattning under budgetåren 1946/47–1970/71.

Med hjälp av dataserien och vissa kompletterande data kan vi konstatera att den statligt finansierade forskningen expanderade snabbt under efterkrigstiden. Sett i kvantitativa termer var forskningen en statlig och samhällelig prioritet. Vi uppmärksammar vidare att den akademiska och ”fria” forskningen inte dominerade forskningssystemet på det sätt som ofta antagits i den tidigare litteraturen. Staten prioriterade i stället tillämpad och militär forskning, som huvudsakligen var teknisk. Under stora delar av perioden utgjorde den tillämpade forskningen omkring hälften av den statliga forskningsfinansieringen, tidvis mer. Avslutningsvis skattar vi den privata forskningsfinansieringens omfattning utifrån tillgängliga data. Därmed kan vi jämföra den statliga och privata forskningsfinansieringen. Vår jämförelse visar att det var staten som till största delen finansierade forskningen i efterkrigstidens Sverige.

 

Ladda ner Score-rapport 2023:3 (pdf)