I en ny Score-rapport beskriver Kristina Tamm Hallström hur vissa perspektiv och expertkompetenser inkluderas medan andra kommer i skymundan i kommunala stadsutvecklings- och planprocesser.

Rapporten Kompletterande och konkurrerande expertis – en studie av planprocesser som arena för maktkamper mellan experter beskriver hur detta kan förklaras utifrån några olika mekanismer.

Kategoriseringar som rangordnar

En mekanism som gör att olika perspektiv får olika gehör är vilka kategoriseringar, begrepp och definitioner som används. Ett exempel på det är att det politiskt beslutade målet om att bygga 140.000 nya bostäder i Stockholm fram till 2030 ges stor vikt så att perspektiv som befrämjar ökat antal bostäder ofta får mer utrymme.

Ett annat exempel är att en del perspektiv och kompetenser kategoriseras som ”hårda” medan andra beskrivs som ”mjuka”, där de ”hårda” ses som mer viktiga och akuta. Ett exempel på en aktör som företräder ”hårda” perspektiv är exploateringskontoret som äger den kommunala marken. Trygghetsfrågor såsom socialförvaltning, utbildning, belysning ses däremot som ”mjuka”.

Representationer som rangordnar

En annan mekanism som påverkar vilka perspektiv som får företräde är representationer som rangordnar genom att framhäva och dölja.

Det handlar om visualiseringar – bildframställningar av det som planeras byggas – som kan visa sådant som man vill lyfta fram och få igenom. Men bilderna kan samtidigt dölja, eller underlåta att illustrera, annat som därmed kan komma att ses som mindre viktigt. Planarkitekter verkar vara centrala i detta men även kommunikationsavdelningar skapar sådana bilder.

De expertgrupper som kommer i skymundan i dessa sammanhang och vars kompetens därmed får låg prioritet är de som hanterar problem och lösningar ”i backen”, såsom VA-experter och kulturgeografer som arbetar med (ej utgrävda) fornminnen.

Politiskt stöd genom medial uppmärksamhet

Ytterligare en mekanism som kan ge fördelar för ett perspektiv är politiskt stöd genom medial uppmärksamhet som skapar allianser med medborgare.

Genom att nå ut till media kan expertgrupper, eller till och med enskilda experter, lyckas få medborgare engagerade i sin sak vilket i sin tur kan påverka politiska beslutsfattare. Detta gäller särskilt under valår då politiker vanligen är extra känsliga för negativ medial uppmärksamhet.

Förhoppningar med studien

En förhoppning med studien är att kunskapen ska vara till genom att resultaten kan användas som utgångspunkt för fördjupade och mer specifika studier av enskilda planprocesser i kommuner med olika förutsättningar och pröva relevansen i de mekanismer som identifierats gällande hur experter skapar makt.

Slutligen kan kunskapen förhoppningsvis skapa reflektion och bidra med analysverktyg åt praktiker för att förbättra förutsättningarna för, och arbetet med, stadsutvecklings- och planprocesser.

 

Läs rapporten (pdf)